cityhanna

Det var en gång en svensk-kines som hette Alan Huang. Måndagen den 28 februari 2011 befann sig Alan på Nanjing University i Kina, det var eftermiddag och Alan skulle just gå hem från universitetet. Utanför skolan ser han en fontän, runt fontänen står en stor folksamling som iacktar fontänen. Efter att ha tagit några ytterligare steg märker Alan att hela gatan är översvämmad. Det visar sig att det inte alls rör sig om någon fontän utan en vattenledning som gått sönder och sprutar upp vatten två meter upp i luften. Efter många om och men har Alan äntligen lyckats ta sig förbi den nybildade sjön som bildats, lite smått irriterad fortsätter han promenaden hem. Han funderar länge över vilken väg han ska ta eftersom han ska stanna för att handla på vägen, i sista sekunden bestämmer han sig för att ta vägen förbi Cheap street. Smått irriterad över översvämningskaoset tidigare promenerar Alan ensam fram på gatan, i ögonvrån ser Alan en onaturlig rörelse som verkar komma åt hans eget håll. Innan Alan hinner reagera har en ursinnig kines kastat en hel portion nudlar ut genom fönstret och turligt, eller oturligt nog för Alan, lyckats träffa den enda fotgängaren på hela gatan. Alan. Han har nu träffats av nudlar med tillhörande sås i ansiktet, på jackan samt byxorna. Ännu argare och nu täckt av nudlar beger sig Alan vidare längs gatan, han hade ju faktiskt bestämt sig för att handla också. Med en stark arom av nudlar anländer Alan till affären för att handla en (en=1) ingrediens till kvällens middag. Som ni kanske förstått vid det här laget så var det inte riktigt Alans dag just den där måndagen, så den speciella ingrediensen fanns såklart inte tillgänglig. Ursinnig, täckt av nudlar och nu även tomhänt kommer Alan äntligen hem. Inte ett ord kommer från Alans mun. Han var arg. En olycka kommer sällan ensam som man brukar säga. Dock vände turen för Alan senare den dagen då ett bud med godis hemifrån anlände. "Napparna vart är dom?! Ahh där är dom..."